Modette

Att gå från att vara en extremt planerande person till att lyssna på intuitionen - Del 1

15 år, Augusti 2011

Vad var det som gjorde att jag kunde släppa mitt extrema kontrollbehov över min framtid och påbörja en personlig utveckling och bli mer okej med ovissheten om min framtid?
I två delar berättar jag om hur jag under min uppväxt och studietid varit extremt planerande av mitt eget liv och hur jag idag mår så mycket bättre av att låta livet ha sin gång och att lyssna mer på min magkänsla.

Kanske kan du relatera till mina upplevelser och inse vad du kan göra för att våga lyssna på dig själv och ta beslut som tar dig vidare mot dina drömmar.
 

Del 1

15 år, November 2011
 
Att stressa i förväg
När jag gick i sjunde klass i grundskolan var jag fast bestämd på vad jag skulle läsa på gymnasiet och stressade över att jag måste göra alla mina framtidsbeslut i god tid. Jag behövde ha planer för allt och de behövde vara genomtänkta och förberedda med god marginal. I flera år var jag fast besluten att läsa naturvetenskap, men i omvalsperioden ett par månader efter ordinarie ansökan ändrade jag mig och insåg att jag ville läsa teknik.

Detta var ett otroligt stort stressmoment för 15-åriga jag och när jag skulle berätta för mina föräldrar att jag ville gå en annan linje så hade jag byggt upp det precis som att jag skulle berätta att jag ville flytta till andra sidan jordklotet. Såklart var de förvånade att det inte var mer än att jag bara ville byta linje, de hade ju märkt hur nervös jag var, och försäkrade mig om att jag fick läsa vad jag ville så länge jag tyckte om det. Chockad insåg jag att det var bara jag själv som gjort det till en stor grej att jag ändrat mina gymnasieplaner jag haft i flera år och ska vi vara ärliga är ju teknik och naturvetenskap inte varandras motsatsen. Jag hade lika gärna kunnat göra ett val mellan apelsiner och clementiner, metaforiskt talat.

 

 
17 år, Augusti 2013
 
Det får inte bli fel!
Redan under första året på gymnasiet kom nästa planerande moment: högskolestudier. Den treåriga tekniklinjen på gymnasiet jag gick på var högskoleförberedande och jag hade siktet fast på en hög utbildning som jag skulle bestämma mig för i god tid och ”hinna” börja planera livet.

Utifrån egen research och vad jag tyckte skulle vara intressant och smart bestämde jag mig för att civilingenjör var det bästa för mig. Jag velade mellan flera olika inriktningar och hade tre stycken i åtanke när det var dags att skicka in ansökan för högskolestudierna, där jag med noga eftertanke tänkt igenom vilken utbildning jag ville prioritera högst och helst komma in på, även om valet ändrades flera gånger om för att jag ville att det skulle bli perfekt.



19 år, Student 2015

Allt går enligt planen…
Vid antagningsbeskedet flera månader senare fick jag veta att jag kom in på mitt förstaval på Kungliga Tekniska Högskolan. Jag var överlycklig, för allt gick ju enligt planen. Nu i efterhand vet jag att jag var snarare mer glad att jag lyckades med att uppfylla mina mål, snarare än att komma in på en utbildning jag drömt om.

…, men planen ändras helt!
Ett och ett halvt år senare fick jag uppleva lyckan av att komma in på en utbildning inom ett område jag är otroligt passionerad för. DET var en sann lycka och det var inte ens del av en plan uttänkt under flera år. Jag skulle nu få studera till makeupartist och hårstylist och tillbringa min tid med att göra det jag brinner för.
HÄR kan du läsa ett tidigare blogginlägg om min resa att byta riktning i livet.


 
22 år, Juli 2018
 
Hur hade min personlighet skiftat från att vara ett kontrollfreak och planera allt i minsta detalj till att vara helt okej med att inte längre vara så planerande och kontrollerande över min framtid? Att lyssna på vad jag verkligen känner, vill och mår bra av, utan att försöka veta allt i förväg?

Hur gick Felicia från att vara stressad i förväg över framtiden, till att vara okej med att låta magkänslan leda vägen?

Läs vidare i Del 2 HÄR!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress